Jag läste ut den idag och har nu en vecka på mig att grubbla lite mer över den - vår första "prat-träff" är nämligen nästa måndag. Men en liten recension måste jag ju skriva.
"Processen" har en av de mest kända inledningarna i en bok: "Någon måste ha baktalat Josef K., ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont."
Fortsättningen av boken gör skäl för det epitet som Kafkas skrivande gett upphov till: kafkastämning eller kafkaesk stämning. En kombination av realism och surrealism.
Handlingen gäller det faktum att K. blivit uppmärksammad av Lagen och därmed fått en Process. Frågan är dock vad den gäller och hur den ska bemötas. Han får råd från bl.a. en advokat och en målare, sin farbror och en hemhjälp.
Man får kanske förstå honom - det kan inte vara lätt att vara utsatt för detta - men han är ingen sympatisk man. Aggressiv och nedlåtande. En riktig skitstövel, av och till.
Kafka skrev sina kapitelböcker ett kapitel i taget och det märks. Den röda tråden är inte helt synlig och slutet är inte helt vad man väntar sig.
Jag kan ju säga att jag definitivt inte hade läst boken om jag inte hade "måstat", men den var inte riktigt så svår som jag befarat. Men det är ingen bok jag rekommenderar högljutt. ;)
Nu ska det bli intressant att höra vad de andra tycker.
:Bild från Modernista:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar