Som tioåring kom den judiske pojken Thomas till Auschwitz - han brukar säga att han hade tur som kom in i lägret. Detta eftersom han egentligen inte skulle ha gjort det för om en urvalsprocess ägt rum när hans transport kom fram hade han fått gå till gaskamrarna. Men då de kom närmast från ett annat arbetsläger trodde väl officeren i tjänst att en sådan redan skett...
I den här boken beskriver Thomas sina minnen från krigsåren, berättade ur ett barns synvinkel. När jag berättade för arbetskamraterna att jag läste den ojade de sig över att jag läste så hemska böcker och började prata om alla dessa utlämnande böcker (t.ex. "Pojken som kallades Det"), men den här är inte hemsk. Inte på det sättet.
Thomas återkommer många gånger till att han hade en enorm tur vid olika tillfällen och tack vare denna tur klarade han sig från ghettot i Kielce, arbetslägret i Henrýkow, tiden i Auschwitz, dödsmarschen, tiden i Sachsenhausen, befrielsen...
Det är en mycket läsvärd bok (även om Epilogen, som är en "kortfattad" beskrivning av hans liv efter kriget, är seg och känns "hurra-vad-jag-är-bra"...) om en hemsk plump i världshistoriens skrivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar