onsdag 26 december 2007

Recension: "Försvinnanden" av Jodi Picoult

Berättelsen växer fram genom att de olika huvudpersonerna berättar om händelser i nuet och tidigare år.

Delia är frilansande räddningsperson. Hon söker försvunna människor med hjälp av sin blodhund Greta. Hon är förlovad med sin dotter Sophies far, barndomsvännen och advokaten Eric. Fitz är den tredje i deras "gamla" gäng - nu en journalist.

En dag kommer polisen och häktar Delias far, Andrew. Det visar sig att han egentligen heter Charles och att Delia inte alls heter Cordelia utan Bethany - och att hennes mor inte alls dog i en bilolycka, utan lever kvar i Phoenix, Arizona, varifrån Delias (Beth's...) far kidnappade henne för 28 år sedan.

Sakta, men säkert, får man veta vad som hänt. Egentligen. Och det är inte alls som man tror till en början. Eller ens vad man tror efter halva berättelsen. Eller just innan de sista kapitlen.

Jag tycker den är bra. Fängslande. Och man får sig en tankeställare - allt är inte vad det först verkar.

Inga kommentarer: